Förr i tiden var arbetet med mjölkkor mycket tungt. Nästan alla moment som mjölkning, utfodring och mockning gjordes för hand. Man var många som hjälptes åt på varje gård. I dag arbetar bonden ofta ensam med djuren.
Att vara bonde är fortfarande ett yrke med många tunga moment som kräver mycket arbetstid. Men den tekniska utvecklingen har förbättrat arbetsmiljön för de som arbetar på mjölkgården.
Vattenledning och mjölkmaskin
En av de första tekniska framstegen var att man, istället för att bära vatten för hand till djuren, kunde leda in vattnet i ladugården med en vattenledning.
Strax efter första världskriget tillverkades den första mjölkmaskinen i Sverige. Men det dröjde 20 år till innan flertalet av bönderna började investera i mjölkmaskiner.
Konstgjord befruktning
På 1950-talet startade kontrollföreningarna utfodringsrådgivning och semin det vill säga konstgjord befruktning med fryst tjursperma. De bästa tjurarna parades med de bästa korna. Genom aveln blev korna större och de gav mer mjölk. Även fett- och proteinhalterna i mjölken förbättrades.
Rörmjölkning
På 1960-talet började mejerierna att hämta mjölk med tankbil direkt från gården.
Nu slapp man forsla tunga mjölkspannar till uppsamlingsstationerna. Samtidigt höjde mejerierna sina kvalitetskrav. Men nu blev varje bonde tvungen att ha en egen kyltank. Tidigare hade mjölken kylts med hjälp av isblock, rinnande vatten osv. Nu introducerades också de första rörmjölkningarna. Istället för att bära mjölk i tunga spannar till mjölkrummet, kunde nu mjölken rinna direkt till mjölktanken genom en ledning. Vid tankhämtning tas idag prov på mjölken för att kontrollera kvaliteten.
Bättre foder ger bättre djurhälsa
Det som påverkat djurhälsan mest är de förbättrade kunskaperna och teknikerna kring produktionen av foder. Förr i tiden åt korna hässjat hö, dvs. hö som torkats på en ställning utomhus. Det var sent skördat och innehöll ofta mögelsporer eftersom det ibland regnade på hässjorna.
Nuförtiden äter korna mest ensilage och inte så mycket hö. Ensilaget skördas och lagras på ett sådant sätt att man undviker mögelsporer. Idag skördas fodret tidigare och innehåller därför mer näring.
För att korna ska få exakt den mängd mat de behöver, räknas varje kos foderstatus ut med hjälp av ett dataprogram. Den ökade kunskapen om kornas behov gör att många kosjukdomar kan undvikas och förebyggas
Båsladugård eller lösdrift?
I Sverige finns knappt 400 000 mjölkkor fördelade på ca 8300 besättningar. Inom Arlas område finns ca 5300 mjölkbönder. Sedan många hundra år tillbaka är det av tradition mest vanligt att hålla mjölkkorna uppbundna inomhus under vintern då vädret är kallt och blött och marken inte tål att trampas på. Sommartid går korna på bete och tas in vid mjölkningarna.
Att sköta kor i uppbundna besättningar kräver mycket tid per ko. Därför har större besättningar ofta lösdriftssystem och korna mjölkas i en så kallad mjölkgrop så att mjölkaren får bättre arbetsställning. Nuförtiden finns det mekaniska hjälpmedel och automatiserade utfodringsvagnar. Det finns också mjölkstallar där korna själva bestämmer när de vill bli mjölkade, AMS. (Automatiskt mjölkningssystem.)
Fler lösdrifter
Andelen kor som hålls i lösdrifter har ökat från 30 % till 38 % under de senaste 4 åren. Antal gårdar som har lösdrift har på samma tid ökat från 14 % till 19 %.
Innan en bonde får bygga om eller bygga ny ladugård måste länsstyrelsen godkänna ritningarna. Det kallas förprövning.
I framtiden
Mejeriernas branschförening, Svensk mjölk, spår attt under de närmaste 10 åren kommer det att bli hälften så många mjölkbönder i Sverige. Besättningsstorleken antas ha ökat från dagens 48 kor till ca 96 kor per besättning. Andelen AMS och lösdrifter tros också öka.