Var med när en kalv föds

Kronros har varit med kalv i 9 månader och 10 dagar. Det är precis lika lång tid som människobarn brukar ta på sig för att komma till världen.
Nu är det dags! Kronros vill helst vara i fred, så bondefamiljen vaktar på avstånd, för att se att allt går som det ska. Det brukar det göra när kor kalvar, men Kronros kan ju behöva ha lite hjälp och sällskap i alla fall.
Det första som syns är kalvens framklövar. De är täckta av mjukt brosk för att inte skada kossan. Så snart klövarna har kommit ut är det dags för kalvens huvud. Det går ganska trögt nu när huvudet ska igenom.
När huvud och framben pressas ut vidgas öppningen så att framdelen och resten av kalven lättare kan komma ut.
Nu glider kalvens rumpa ut. Bara en bakklöv kvar! Navelsträngen är fortfarande hel och kalven får sin sista näring genom den. Snart brister den!
Kalven tar sina första andetag, och nyser lite för att få bort fostervattnet ur nosborrarna.
Kronros reser sig och slickar sin kalv tills den är torr. Den kraftiga massagen av hennes sträva tunga sätter fart på kalvens blodcirkulation. Kronros livmoder drar ihop sig i eftervärkar tills efterbörden kommer ut. Hon råmar till sin kalv och buffar på den för att den ska resa sig upp.
Det blev en liten kviga! Det dröjer inte länge förrän kalven lyckas resa sig upp. På vingliga ben letar den rätt på Kronros mjölkstinna juver. Den första mjölken kallas råmjölk och är extra näringsrik och viktig för kalven. Kalven sörplar i sig råmjölk och både ko och bonde andas lyckligt ut.