Nouruz är glädjens tid. Under det persiska nyåret besöker man nära och kära, äter god, traditionell mat, festar och dansar tillsammans. Nu firas naturens pånyttfödelse och man hoppas på en ny start i livet. Norouz symboliserar också fred och kärlek, förlåtelse och hopp om en bättre framtid.
Det persiska nyåret Nouroz inleds på samma dag som vårdagjämningen, 20 mars. Traditionen firas framför allt i Iran, Kurdistan, Afghanistan och Tadzjikistan och av flera hundra tusen personer i Sverige.
Nouruz är den viktigaste persiska högtiden och festligheterna pågår i cirka två veckor. Festen smygstartar egentligen tisdagen före nyårsdagen med eldfesten, Chaharshamba souri, då man sjunger till elden och ber om dess värme och färg. Eldfesten påminner lite om traditionellt svenskt firande på valborgsmässoafton.
Symbolisk dukning
Dagen före Nouruz förbereds en speciell nyårsdukning av matbordet som kallas hafsin. Antingen dukas det fram på ett bord eller så breder man ut en duk på mjuka persiska mattor på golvet. Hafsin betyder ”sju saker som börjar på s" på persiska. De sju symbolerna tolkas lite olika, här är ett exempel på hur det kan se ut på nyårsbordet:
- Senjed - en sorts söta frukter som symboliserar kärlek.
- Somaq - en syrlig krydda, med den önskar man maten en god smak i framtiden.
- Sabzeh - en bricka med groddar av vetekorn, linser eller liknande. Detta symboliserar ett år med bra skörd.
- Sib - ett rött äpple som betyder skönhet och hälsa.
- Samanoo - är en slags konfektliknande efterrätt som framställs av vetegroddar.
- Sir - vitlök, detta symboliserar hälsa och kampen mot sjukdom.
- Serkeh - vinäger som betyder rörelse i livet.
Dessutom ska det helst finnas:
- En spegel som symboliserar renheten.
- Målade ägg.
- En Diwan (diktsamling) av poeterna Hafez eller Firdausi som symboliserar den rika persiska kulturen. Iranska zoroastrier lägger fram Avesta och religiösa muslimer lägger fram Koranen under nouruz .
- Kakor och nötter
- En skål med en levande guldfisk. Det sägs att i samma ögonblick som det nya året börjar, kommer den lilla guldfisken i skålen att sluta simma och bli blickstill för ett ögonblick.
Festmåltiden
Enligt gammal persisk tradition är nyåret hoppets och försoningens tid då fiender blir vänner och man försöker glömma all gammal agg och fiendskap. Nu firas att ljuset segrar över mörkret.
På kvällen den 20 mars äts en festmåltid och när det nya året börjar önskar man varandra gott nytt år och den äldste i huset delar ut presenter eller ovikta sedlar. Det är en sed vid Nouruz att man ska besöka alla släktingar och vänner vid nyåret eftersom familjen och släkten nu står i centrum. Under nyårsfirandets tretton dagar besöker man därför nära och kära, äter god, traditionell mat, festar och dansar tillsammans.
Den speciella Nouruz-maten består av fisk (för det mesta sik) med ris som har blandats med dill, persilja, gräslök och färsk vitlök som ger riset en grön färg. Nyårsmåltiden består också av en rad andra traditionella persiska rätter. Smakerna är inte särskilt kryddstarka men ofta smakrika och välkryddade med koriander, slätbladig persilja, oliver och granatäppelkärnor. Läs mer om persisk mat här:
Persiska smaker och kryddor
Här får du tips på god persisk festmat
