Hos ett nyfött barn är tarmen steril, men det tar bara ett par timmar innan bakterier från mamman överförts till barnet. Barnet utvecklar därefter snabbt en personlig tarmflora.
Tarmens miljarder bakterier är uppdelade på omkring 500 idag kända arter. Detta myllrande liv inom oss är helt nödvändigt för att vi ska kunna överleva. Vi lever i symbios med våra tarmbakterier. De vare sig snyltar på vår kropp eller på den näring som finns i tarmen, utan livnär sig framför allt på den föda som inte bryts ner av kroppen. De hjälper oss att ta upp näringsämnen, skyddar mot att skadliga bakterier kan föröka sig samt bildar vitaminer och organiska syror.
Trots att vi är beroende av olika mjölksyrabildande bakterier, har intaget sjunkit kraftigt. Orsaken är bland annat dagens sätt att används kyl och frys istället för att vi fermenterar maten. Stenåldersmänniskan fick troligtvis i sig tusentals gånger fler laktobaciller än vi!
Det är inte bara i tarmen det finns bakterier som fyller en viktig roll. Även på huden, i näsa och munhåla samt i vagina finns goda bakterier som vi lever i symbios med.
Mjölksyrabakterier
Mjölksyrabakterier är en mångfacetterad grupp bakterier som har vissa förenande egenskaper. De omvandlar laktos till mjölksyra och i vissa fall också till ättiksyra. Denna egenskap har man utnyttjat i flera tusen år för att konservera mat. Bakterierna använder sockerarter i livsmedlet som föda och bildar i stället olika syror med pH-sänkande effekt. Miljön blir då ogynnsam för syrakänsliga bakterier och jästsvampar.
Mjölksyrabakterier är alla anaeroba, det vill säga överlever bäst i en syrefattig miljö. Även i tarmen bildar de ämnen som motverkar skadliga bakterier. Viktigast är mjölk- och ättikssyra men de kan också bilda ämnen som hindrar skadliga bakterier att vidhäfta till tarmluddet eller som påverkar deras tillväxtmöjligheter på andra sätt. På så sätt spelar mjölksyrabakterierna en viktig roll för kroppens balans.
Ett antal godartade mjölksyrabakterier har visat sig överleva den tuffa miljön i magen och passagen genom tarmen, och har i tjocktarmen dessutom förmåga att kolonisera tarmen. Denna överlevaregenskap bidrar till att normalisera tarmfloran. Ett exempel på en tuff mjölksyrabakterie som också ingår i vår normalflora är Lactobacillus casei som har hittats i tarmen hos både barn och gamla.
Tarmens bakterier står i nära relation med kroppens immunförsvar. Mellan 70 till 80 procent av vårt totala immunsystem är koncentrerat till tarmarna. Den lymfatiska vävnaden i tarmarna spelar en vital roll för kroppens immunsystem. Tarmen är ju många gånger den plats där främmande bakterier, virus och andra mikroorganismer möter vårt immunförsvar. Då mjölksyrabakterierna rent fysiskt tar upp de bästa platserna förhindrar konkurrerande sjukliga stammar från att sprida sig eller över huvudtaget få plats.
