A

Atkin’s diet: Bantningsmetod som betyder att man äter mindre kolhydrater och istället ökar på mängden protein och fett.

Alkohol: Finns i alkoholhaltiga drycker och är ett näringsämne som innehåller energi. Varje gram alkohol ger cirka 7 kcal. I måttliga mängder ökar alkohol halten av det goda kolesterolet: HDL. Alkohol ger skador i alla organ om man konsumerar för mycket under lång tid.

Aminosyror: Proteinernas byggstenar. De åtta aminosyror som kroppen inte själv kan bilda och som måste tillföras via maten, kallas essentiella, livsnödvändiga.

Anorexia: Självsvält

Antioxidanter: Ämnen som skyddar cellerna från att skadas av fria radikaler. Vissa antioxidanter kan kroppen själv bilda. Andra finns naturligt i bland annat grönsaker, frukt, fisk, mjölk och växtoljor. Exempel på antioxidanter är betakaroten, vitamin C, E, selen och zink.

Askorbinsyra: Se Vitamin C. 

B

Banta: Ordet kommer från William Banting; begravningsentrepenören  från England, som skrev den första boken om bantning i mitten av artonhundratalet. Det är bara vi i Sverige som använder ordet banta som beskrivning på viktnedgång. I Danmark heter det slankekur eller affedtning.

Betakaroten: Förstadiet till A-vitamin. Finns bland annat i morötter och mörkgröna bladgrönsaker, till exempel spenat, och en del frukter.

Bifidobacterium: Eget släkte som tidigare räknades till mjölksyrabakterierna. Skiljer sig från mjölksyrabakterier genom att de producerar lika mycket ättiksyra som mjölksyra. Bifidobacterium lactis är en bakterie som tillhör denna familj.

Blodsocker: Avser halten av den enkla sockerarten glukos i blodet. Alternativt kallas den blodglukos.

Body Mass Index, BMI: Mått för att värdera om vikten är normal i förhållande till längden. BMI beräknas genom att du dividerar kroppsvikten i kilo med längden i kvadrat (dvs. längden i meter gånger längden i meter). Exempel: En person som väger 65 kilo och är 1,70 meter lång har ett BMI på 22,5. (1,70 gånger 1,70 är lika med 2,89. 65 dividerat med 2,89 är lika med 22,5). Kvinnor med BMI mellan 19 och 24 räknas som normalviktiga. För normalviktiga män ligger BMI mellan 20 och 25.

B-vitaminer: Behövs för nerv- och muskelfunktion och för att vi ska kunna tillgodogöra oss energin i maten. Finns i bland annat spannmålsprodukter, kött, mjölk, filmjölk, yoghurt och ost. Det finns flera olika B-vitaminer bl a Folsyra, Niacin, Riboflavin och Tiamin.

C

Cealiaki: Överkänslighet mot proteinet gluten som finns i de fyra sädesslagen. Kallas också glutenintolerans.

Celler: Kroppen är uppbyggd av flera miljarder små, små celler. Dessa förnyas ständigt. Tack vare näring och energi från maten kan vi bygga nya celler.

Cerealier: Annat ord för spannmål.

E

Energi: Kroppen får energi från fett, kolhydrater, protein och alkohol. Energi mäts vanligtvis i kalorier (kilokalorier för att vara exakt, förkortas kcal) eller kilojoule (kJ). 1 kcal = 4,2 kJ. Även Megajoule, (MJ) används som måttenhet för energiförbrukning. 1 MJ = 1000 kJ = 238 kcal.

Energibalans: När du äter lika mycket som du gör av med, med andra ord när du får i dig lika mycket energi som du förbrukar.

Energibehov: Den mängd energi du förbrukar per dygn. Energibehovet varierar från person till person. Det beror bland annat på hur mycket man rör sig, ålder, arv, kön och kroppssammansättning.

Energiprocent, E%: Fördelningen av energi mellan kolhydrater, fett och protein uttrycks i energiprocent.

Enzymer: Protein som inte förbrukas trots att det stimulerar en kemisk reaktion i kroppen. Produceras i cellerna och ser till att processerna i kroppen hålls i gång.

F

Fermentering:

1) Process i kroppen där t.ex. mjölksyrabildande bakterier bryter ned sådana kolhydrater som kroppen inte själv kan bryta ned. Mjölksyrabakterierna gör det svårare för farliga bakterier att få fäste och växa till.

2) Traditionell metod att konservera mat med hjälp av mikroorganismer (mjölksyrabakterier och vissa jästsvampar). Under fermenteringen omvandlar mikroorganismerna främst kolhydrater i råvaran. Det ger positiva effekter på hållbarhet, konsistens, smak och näringsvärde. Fermenterad mat anses ha god inverkan på matsmältning och tarmbesvär. Exempel på fermenterad mat är yoghurt, filmjölk, ost, isterband, surkål och surdegsbröd.

Fett: Ett energigivande näringsämne. Livsviktigt i måttliga mängder. Gör bland annat att vi kan ta upp fettlösliga vitaminer (A, D, E och K). Fett är uppbyggt av olika fettsyror. Fettsyror förekommer naturligt i växter och djur. Skillnaderna mellan olika fettsyror består bland annat i hur de är uppbyggda kemiskt, vilket både påverkar fettets konsistens och effekterna i kroppen. En fettsyra är en lång kedja av kolatomer med en syregrupp i ena ändan. Fettsyror kan vara mättade, enkelomättade eller fleromättade beroende på hur kolatomerna är bundna till varandra.

• enkelomättade fettsyror: Innehåller en dubbelbindning mellan kolatomerna.
• fleromättade fettsyror: Innehåller två eller flera dubbelbindningar mellan kolatomerna. Fleromättade fettsyror är essentiella då kroppen själv inte kan bilda dem. De förekommer i vegetabiliska oljor och i fiskfett Fleromättade fetter härsknar lätt om de utsätts för ljus och höga temperaturer.
• mättade fettsyror: Saknar dubbelbindningar mellan kolatomerna. Finns främst i hårda fetter dvs fetter som är fasta vid rumstemperatur. Mjölkfett är en källa till mättade fetter.

Fiber: Se kostfiber.

Filmjölk: Kulturmjölk som tillverkas genom att laktokockerna Lactococcus lactis och cremoris fermenterar mjölk vid 18-20 graders temperatur i 18-20 timmar.

Flavoner/flavonider: Tillhör gruppen fenoler som bland annat har antioxidativ verkan, det vill säga motverkar skador av fria radikaler. Finns bland annat i frukt, baljväxter och te, särskilt i grönt te.

Folsyra: Ett B-vitamin som kallats B9. Finns naturligt i frukt och grönt, juice, bröd, potatis och mjölk. Kvinnor som planerar att bli gravida bör vara noga med att få i sig folsyra eftersom folsyra behövs för uppbyggnaden av fostrets nervsystem. Fria radikaler: Molekyler eller atomer med en extra elektron som snabbt reagerar med andra ämnen. Kan därmed skada celler. Bildas vid nästan alla processer i kroppen. Antioxidanter skyddar cellerna mot de skador som de fria radikalerna orsakar.

Functional Foods: Den anglosaxiska termen för mervärdesmat.

G

Glukos: När du har ätit bryter kroppen ned stärkelse till glukos som är en enkel sockerart. Glukos transporteras sedan ut i kroppen via blodet för att ge energi. När glukosen har tagits upp av blodet kallas det för blodsocker eller blodglukos.

Glykemiskt index, GI: Mått som används för att mäta hur snabbt eller långsamt ett kolhydratrikt livsmedel höjer blodsockernivån. Bönor, pasta och färsk frukt är exempel på livsmedel som ger en långsam höjning av blodsockret. Godis, kakor, bröd, potatis, juice och torkad frukt är exempel på livsmedel som snabbt höjer blodsockernivån. I och med att mycket insulin frigörs av snabba livsmedel sjunker blodsockernivån också snabbt. Långsamma livsmedel ger längre mättnad och en jämnare blodsockerkurva.

I

Insulin: Ett hormon som bildas i bukspottkörteln. Styr kolhydratomsättningen och ser normalt till att blodsockerhalten varken blir för hög eller låg.

Inulin: Lösligt kostfiber som bland annat finns i lök, sparris, jordärtskocka och spannmål. Utvinns ur roten av den ljusblå blomman Cikoria. Kroppen kan inte bryta ned inulin annat än med hjälp av vissa bakterier i tarmfloran. Inulin är en kortkedjad kolhydrat som består av en glukosenhet och ett antal fruktosenheter.

J

Jod: Ett av få mineralämnen som ingår i ett hormon. Den enda kända funktionen är som beståndsdel i sköldkörtelhormon.

Järn: Ett mineralämne. Transporterar syre med hemoglobinet i de röda blodkropperna. Järnbrist är särskilt vanligt bland fertila kvinnor och kan ge upphov till trötthet, minskat infektionsskydd och i allvarligare fall anemi (blodbrist). Exempel på järnrika livsmedel är kött, blodpudding och lever. Järnet finns här i en form som lätt tas upp i kroppen. Järn från vegetabilier som broccoli och spenat, baljväxter, jordgubbar och spannmålsprodukter tas inte upp i samma utsträckning. Upptaget blir bättre om man samtidigt äter något som är rikt på vitamin C.

K

Kalciferol: Annat ord för vitamin D.

Kalcium: Är nödvändigt främst för uppbyggnaden av skelett och tänder, för att blodet ska koagulera och musklerna fungera normalt. Mjölk, filmjölk och ost är våra främsta kalciumkällor och ger oss cirka 75 procent av det kalcium vi får i oss via kosten.

Den som får i sig för lite kalcium löper risk att bli benskör, något som främst drabbar kvinnor. Helst ska ett högt intag av kalcium kombineras med vitamin D och motion. Förutom i mejeriprodukter finns kalcium bland annat i bladgrönsaker, framför allt kål.

Kalium: Kalium är viktigt för kroppens vätskebalans och blodtryck. Det behövs också för muskler och njurar ska fungera normalt. Frukt och grönt anses vara de bästa kaliumkällorna och en kost som innehåller tillräckligt av det ger i regel också tillräckligt med kalium. I svenskt kosthåll står mjölk, fil och yoghurt för en stor del av kaliumintaget liksom potatis och matbröd.

Karoten: Gulrött växtfärgämne som bland annat har antioxidativ verkan. Kan omvandlas till vitamin A.

Kilojoule, kJ: Måttenhet för energi. 4,2 kJ = 1 kcal.

Kilokalorier, kcal: Måttenhet för energi. 1 kcal = 4,2 kJ.

Kli: Sädeskornens ytterskikt. Innehåller hög halt av olösliga kostfibrer, vilket håller magen i form och minskar risken för förstoppning.

Kolesterol: Fettliknande ämne som bland annat transporterar fett till kroppens celler, vilket förser dem med energi. Eftersom transporten sker i blodet kan man mäta kolesterolhalten där. Kolesterol är också en viktig beståndsdel i könshormoner, gallsyra och i adrenalin. Levern producerar det kolesterol vi behöver. Kroppen reglerar själv mängden i blodet. Den mindre del kolesterol som tillkommer via kosten är normalt inte speciellt viktig. Däremot ger ett högt intag av mättade fettsyror förhöjda kolesterolhalter.

Kolhydrater: Gemensamt namn för socker, stärkelse och kostfiber. Kolhydrater finns bland annat i spannmålsprodukter, ris, potatis, grönsaker, rotfrukter och frukt. Vår främsta energikälla. Bör ge oss cirka 55 procent av de kalorier vi får i oss.

Kostfiber: Bör de flesta av oss äta mer av. Kostfiber håller magen i form, ger tuggmotstånd och ökad mättnadskänsla. Gott om kostfiber finns i baljväxter (ärter och bönor), rotfrukter och andra grönsaker, frukt, fullkornsbröd och andra spannmålsprodukter. Olösliga kostfiber kan kroppen inte bryta ned. Lösliga kostfiber däremot, kan kroppen bryta ned med hjälp av vissa bakterier i tarmfloran, till exempel Lactobacillus F19.

Kosttillskott: Mineraler och vitaminer som tas som ett komplement till den dagliga kosten.

Kulturmjölk: Mjölk som fermenterats (syrats) med mjölksyrakultur.

L

Laktas: Det enzym som normalt finns i tarmluddet och som har förmåga att bryta ned laktos, mjölksocker.

Laktobaciller: Ett bakteriesläkte som ingår i människans normala bakterieflora och inverkar gynnsamt på hälsan. Karaktäristiskt för mjölksyrabakterier är att de kan jäsa olika sockerarter till mjölksyra. Det finns flera släkten av mjölksyrabakterier, varav laktobaciller är ett.

Lactobacillus acidophilus: En av de mest välstuderade arterna av mjölksyrabakterier. Lactobacillus acidophilus omfattar ett mycket stort antal stammar. Ingår i Arla Foods produkter A-fil och Dofilus.

Lactobacillus casei F19: Arla Foods patenterade mjölksyrabakterie. Lactobacillus casei F19 har i studier visat sig ha flera positiva egenskaper: Den ger god smak, överlever passagen genom mage och tunntarm ner till tjocktarmen där den trivs och förökar sig. Lactobacillus casei F19 tillhör gruppen Lactobacillus casei och underarten Lactobacillus paracasei subsp paracasei (casei betyder ost). Lactobacillus casei F19 bildar L- mjölksyra när den fermenterar kolhydrater.

Laktos: Mjölksocker. En disackarid, som består av glukos och galaktos. Laktos utgör största delen av mjölkens kolhydratinnehåll.

Laktosintolerans: Innebär att intag av laktoshaltiga livsmedel ger symtom som magknip, gasbildning eller diarré. Detta beror på att tunntarmens slemhinna inte bildar laktas, enzymet som bryter ned laktos. Endast 5% av svenskarna saknar detta enzym. Laktos, mjölksocker, fungerar då som ett prebiotika (mat för bakterier) och fermenteras av tjocktarmens bakterieflora varvid bl.a. gas kan bildas Mängden laktos, som tolereras av personer med laktasbrist, uppgår vanligen till drygt fem gram men varierar individuellt. Ost, fil och yoghurt tolereras normalt av alla laktosintoleranta.

M

Magnesium: Behövs bland annat för olika nerv- och muskelfunktioner men är också viktigt för skelettet. Mjölk, fil och yoghurt står för en stor del av vårt magnesiumintag. Andra viktiga källor är matbröd, potatis, kött, frukt och grönt.

Megajoule: Måttenhet för energi. 1MJ = 1000kJ = 238 kcal.

Mervärdesmat och mervärdeslivsmedel: Livsmedel som utöver att tillföra näring också marknadsförs med uppgift om att det har en specifik hälsobefrämjande effekt. Denna skall vara dokumenterad och godkänd enligt ett speciellt program fastställt av livsmedelsbranschen. Mervärdesmat är den svenska benämningen på Functional foods.

Mineralämnen: Kemiska grundämnen som till exempel natrium, kalium, kalcium, fosfor, järn. Mineralämnen fyller många viktiga funktioner i kroppen. De påverkar nervimpulser och muskelarbete. De ingår bland annat i enzymer och hormoner. Kalcium, fosfor och magnesium ingår i skelettet. Järn hjälper till att transportera syre i blodet.

Mjölksocker: Se laktos.

Mjölksyra: Bildas när exempelvis laktobaciller fermenterar (syrar) livsmedel. Mjölksyra är också slutstadiet för anaerob (syrefri) nedbrytning av glukos i kroppens muskler. Mjölksyra finns i två former: L-mjölksyra och D-mjölksyra. L-mjölksyra är den vanliga formen som till exempel bildas i kroppen.

Mjölksyrabakterier: Samlingsnamn för flera bakteriesläkten som kan jäsa olika sockerarter till mjölksyra. Hit räknas bakteriesläktena Lactobacillus, Leuconostoc, Pediococcus, Streptococcus, Lactococcus.

Muskelglykogen: Lättillgängligt bränsle för musklerna. De kolhydrater som kroppen inte använder direkt som energi lagras i musklerna (och i levern) som glykogen.

N

Niacin: Ett slags B-vitamin. Finns i proteinrika livsmedel och behövs för normala nervfunktioner.

Näringsdeklaration: Förteckning över vilka näringsämnen ett livsmedel innehåller. Utformningen bestäms av livsmedelsverket.

Näringsrekommendationer: Svenska näringsrekommendationer utfärdas av Livsmedelsverket och anger vad en person i genomsnitt behöver av energi och näringsämnen. Näringsrekommendationerna ska i första hand användas vid kostplanering. En kost planerad enligt rekommendationerna ger förutsättningar för god hälsa och minskar risken för kostrelaterade sjukdomar. Rekommendationerna är beräknade för friska människor som är normalt aktiva.

Näringsämnen: De livsnödvändiga ämnen som din kropp behöver för att utvecklas och fungera och som du behöver för att må bra.

O

Omega 3 fettsyror: En grupp fleromättade fettsyror som finns i fiskfett och vissa växtoljor. Fisk innehåller de former som är aktiva i kroppen medan växtoljornas omega 3 fettsyror först måste omvandlas till aktiv form. Skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar.

Omega 6 fettsyror: Är, liksom omega 3 fettsyror, fleromättade och livsnödvändiga. Den viktigaste omega 6 fettsyran är linolsyra som till exempel finns i växtoljor.

P

Pantotensyra: Det samma som vitamin B5. Finns i de flesta livsmedel, men framför allt i fullkornsmjöl och baljväxter.

Prebiotika: Betyder "för bakterien". Prebiotika är korta sockerkedjor, så kallade oligsackarider, som har en selektiv förmåga att gynna tillväxten av goda mjölksyrabakterier i tarmen. Fördelen med prebiotika är att det inte bryts ned eller tas upp i tarmen innan det når fram till den plats där den gör nytta: tjocktarmen. I tjocktarmen utgör prebiotika "mat" åt de goda bakterierna och får dem att bli fler. Resultatet av att äta prebiotika blir alltså att probiotika ökar och kan utöva sin goda påverkan på hälsan. Inulin är ett exempel på prebiotika.

Probiotika: Med probiotika menas levande bakterier som används för att få balans på tarmens bakterieflora. Detta åstadkoms genom att probiotika hämmar skadliga bakterier och gynnar de goda. Mjölksyrabakterier av olika slag utgör den absolut vanligaste probiotikan. Alla mjölksyrabakterier uppfyller dock inte kraven på att kallas probiotika. Dessa krav ställs på ett bra probiotika:

• Det måste kunna lagras och förpackas i ett livsmedel så att det överlever.
• Det måste överleva magsäckens sura miljö och gallsyrorna innan det når tunn- och tjocktarm.
• Väl i tjocktarmen måste det fästa till tarmluddet och kunna föröka sig.
• Det ska helst ha långvarig effekt även efter att konsumtionen har upphört.
• Det ska vara helt säkert.
• Det ska ha positiva hälsoeffekter.

Lactobacillus casei F19, Lactobacillus aphidolus och Bifidobacterium lactis är exempel på välstuderade probiotika som uppfyller kraven.

Protein: Näringsämne uppbyggt av 20 olika aminosyror, varav åtta är livsnödvändiga. Protein är byggnadsmaterial för kroppens muskler och andra viktiga ämnen, till exempel enzymer och hormoner. Kött, fisk, mjölk,ägg, ärter och bönor är exempel på proteinrika livsmedel.

Pyridoxin: Annat ord för vitamin B6. Vetegroddar, fullkornsprodukter, inälvsmat, kött och fisk är rika på pyridoxin.

R

RDI: Förkortning för Rekommenderat Dagligt Intag.

Retinol: Se vitamin A.

Riboflavin: Annat ord för vitamin B2. Finns i de flesta animaliska och vegetabiliska livsmedel, men allra mest i mjölk, kött och bröd.

S

Selen: Ett mineralämne. Skyddar cellerna mot oxidation och ingår i kroppens immunförsvar. Finns bland annat i kött, inälvsmat, fisk, mjölk, ägg och ris.

Spårämnen: Samlingsnamn för mineraler som behövs, men i väldigt små mängder. Exempel: Jod och selen.

Stärkelse: En typ av kolhydrat och vår viktigaste energikälla. Potatis och spannmålsprodukter är rika på stärkelse.

Synbiotika: Samlingsnamn för produkter som innehåller både probiotika och prebiotika, det vill säga både gynnsamma bakterier och beståndsdelar som gynnar dessa bakteriers tillväxt.

Särnär: Livsmedel för särskilda näringsändamål, det vill säga livsmedel lämpliga för personer som behöver specialkost. Till denna livsmedelsgrupp räknas bland annat glutenfri kost, låglaktosmjölk, -grädde och -filmjölk, modersmjölksersättning och barnmat. Även God Morgon juice +kalcium, är ett särnär.

T

Tagatos: En naturlig produkt som är lika söt som vanligt socker, men som bara innehåller 1,5 kcal/g istället för 4 kcal/g. Tagatos är utvecklat av Arla Foods och företaget har i dag världsrättigheterna att tillverka det.

Tiamin: Annat ord för vitamin B1. Vanligt både i animaliska och vegetabiliska livsmedel. Viktiga källor är kött, bröd och mjölk.

Tokoferol: Annat ord för vitamin E. Finns i matfett, växtoljor, kött och bröd.

V

Vitaminer: Ordet vitamin kommer från latinets vita som betyder liv. Vi behöver få vitaminer av många slag via maten. A-, D-, E- och K-vitaminer är fettlösliga och kan lagras i kroppen. B- och C-vitaminer är vattenlösliga och lagras därför inte lika väl. Därför bör man inta dem varje dag.

Vitamin A: Ger motståndskraft mot infektioner, har betydelse för mörkerseendet, huden , slemhinnorna och tillväxten. Finns bland annat i lever, matfett, mjölk, filmjölk, yoghurt och ost. Liksom många andra vitaminer kan ett högt intag av vitamin A vara ogynnsamt t.ex. kan det möjligen öka risken för benbrott. Man bör därför inte äta lever mer än en gång i veckan och inte inta kosttillskott med vitamin A. Betakaroten, som delvis kan omvandlas till vitamin A i kroppen, finns bland annat i morötter, mörkgröna bladgrönsaker och en del frukter. Vitamin A kallas även retinol.

Vitamin B 12: Annat ord är kobalmin. Vitamin B12 behövs vid omsättning av aminosyror och nukleinsyror (arvsmassan) och är också viktig för normala nervfunktioner. Vid tillverkning av röda blodkroppar är B12 nödvändigt. Finns bara i animaliska livsmedel som mjölk, ost, kött och fisk.

Vitamin C: Är nödvändigt för bildande av bindväv, för s